”Ty så säger Herren HERREN, Israels Helige: ”Om ni vänder om och är stilla skall ni bli frälsta. Genom stillhet och förtröstan blir ni starka.” Men ni vill inte.” Jesaja 30:15
Medan livet rusar på och det jordiska tynger oss, är det viktigt att vi finner vår styrka i Herren och inte i oss själva. Vi försöker så ofta klara oss på egen hand och tror helst att Gud bara behövs i nödfall. Men så är det förstås inte! Gud behövs hela tiden, varje dag, varje timme, varje minut. ”Genom stillhet och förtröstan blir ni starka”, säger Gud. Men vi vill inte.
Vi vill vara starka
För vi vill leva i förtröstan på vår egen styrka, rikedom eller andra förgängliga ting. Vi har svårt att inse hur svaga vi är, ända tills en prövning drabbar oss. Eller talar jag bara för mig själv?
Det är viktigt att förstå att vi människor inte är superhjältar som har kraft nog att klara sig bra på egen hand. Att vi vore det är en lögn som vi allt för gärna vill tro på. ”Du är stark och självständig”, säger världen. ”Åh, man tackar!”, säger vi i vår stolthet, men undrar titt som tätt varför livet känns så tungt.
Det är för att du inte är designad att vara stark och självständig! Den befriande sanningen är att du är designad att vara svag i dig själv, för att du istället ska vara beroende av din Skapare och den kraft som Han vill ge dig. Du är designad att vara ett barn i Guds famn. Hur många prövningar behöver vi för att förstå detta? Ja, det är i alla fall en fråga som jag behöver ställa mig själv – kanske är frågan inte relevant för dig.
Paulus skriver såhär:
”Och för att jag inte skulle förhäva mig över de utomordentligt höga uppenbarelserna, fick jag en törntagg i köttet, en Satans ängel som ska slå mig, för att jag inte ska förhäva mig. Angående denna bad jag till Herren tre gånger att den skulle vika ifrån mig. Men han sa till mig: Min nåd är dig nog, för min kraft fullkomnas i svaghet. Därför vill jag hellre med glädje berömma mig av mina svagheter, för att Kristi kraft ska vila över mig. Därför är jag vid gott mod, i svaghet, i förakt, i nöd, i förföljelser, i svårigheter för Kristi skull. För när jag är svag, då är jag stark.” 2 Korintierbrevet 12:6-10
I vår svaghet fullkomnas Guds kraft. Är du svag? Grattis, det är precis så du ska vara! Det är inte förrän vi förstår att vi är svaga som vi är ödmjuka nog att släppa in Guds kraft i våra liv. I vår stolthet har vi allt för lätt att leva livet som om Gud inte fanns, för när vi är stolta tycker vi att vi klarar oss utan Honom. Men när vi är ödmjuka, förstår vi att vi är beroende av vår Fader.
Så Gud vill inte att vi ska ha någon styrka? Jodå, det vill han! Men den styrkan som Gud vill att vi ska ha, finner vi inte i oss själva. Den enda styrkan som inte är förgänglig är den styrkan som vi får i förtröstan på Honom.
Frågan är, vill vi stilla oss och luta oss mot den styrkan istället för vår egen ”styrka”?
