”Ty vad säger Skriften? Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet. Men för den som håller sig till gärningar räknas lönen inte såsom nåd, utan såsom något han har förtjänat. Men den som inte håller sig till gärningarna, utan tror på honom som gör den ogudaktige rättfärdig, honom räknas hans tro till rättfärdighet.” Romarbrevet 4:3-5
Många av oss som är kristna har ett problem: Vi har väldigt lätt att tro att vi behöver prestera oss in i himmelriket. Vi vill vara duktiga inför Gud, vilket i sig är bra, men vi har många gånger svårt att tro på att himmelriket verkligen är en gåva från Gud, som vi får ta emot genom tro. För egen del är detta något jag behöver brottas med, för jag har lätt att tro att jag behöver göra mig förtjänt av denna fria gåva.
Vår synd är inget problem för Gud
Men vad säger Bibeln? Att den som inte håller sig till gärningar, utan tror på Jesus, han räknas som rättfärdig genom tro. Jag vet inte vad du tycker, men jag tycker att den här bibeltexten tydligt visar att Gud inte är beroende av våra goda gärningar för att förklara oss rättfärdiga. Det verkar helt enkelt som vår synd inte är något problem för Gud.
Varför är inte vår synd något problem för Gud? Är det inte så att vi som har synd i vår kropp inte får komma in i Guds rike, eftersom synden blockerar vägen mellan oss och Gud. Jo, visst är det så. Men vår Gud var så god att Han löste det problemet genom att själv bära våra synder i sin egen kropp, och själv ta det straff som vi förtjänar. Det här betyder att vi när tror på Jesus och låter Honom bli vår nye ägare, så förklaras vi rättfärdiga av nåd. Och denna gåva får vi inte från Gud först när vi är tillräckligt duktiga för att förtjäna den, utan när vi tror på Honom. Om en gåva ges av nåd, går den inte att förtjäna!
Kan vi strunta i Guds vilja?
Betyder detta att vi som tror på Jesus kan strunta i Guds vilja och fortsätta följa våra egna hjärtans begär? Nej! Det håller inte. Att ha en sann tro på Gud och Jesus innebär också att säga upp sig som chef över sitt eget liv, och istället erbjuda Gud den rollen. Jesus säger såhär:
”Sedan sa han till alla: Om någon vill följa mig, måste han förneka sig själv och ta sitt kors på sig var dag och följa mig. För den som vill bevara sitt liv, han ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han ska rädda det. För vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men mister sig själv eller går förlorad?” Lukasevangeliet 9:23-25
Och i Jakobsbrevet läser vi om att det är möjligt att ha en tro som inte är vid liv, en tro utan gärningar:
”Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det och bävar. Men vill du inte inse, du fåfängliga människa, att tron utan gärningar är död?” Jakobsbrevet 2:19-20
En tro utan gärningar är död, och en död tro tar dig inte till himmelriket. Även de onda andarna tror att Gud finns. Så vad betyder detta? Är det så att vi behöver göra goda gärningar för att vår tro ska bli levande, så att vi sedan kan bli frälsta? Nej, det går inte. Försök inte med det. Gärningarna i sig är endast frukten av en sann överlåten tro på Gud. Istället behöver vi ha denna sanna levande tro, som i sin tur präglar våra handlingar. En levande tro får vi genom att Den Helige Ande flyttar in i våra hjärtan och börjar ‘renovera’.
”Därför, bröder, står vi inte i skuld till köttet, så att vi skall leva efter köttet. Ty om ni lever efter köttet så skall ni dö. Men om ni dödar kroppens gärningar genom Anden, så skall ni leva. Ty alla de som leds av Guds Ande är Guds söner.” Romarbrevet 8:12-14
”I honom [Jesus] blir också ni uppbyggda till en Guds boning genom Anden.” Efesierbrevet 2:22
En levande tro
Vad behöver hända för att vår tro ska bli levande då? Jo, jag tror helt enkelt att vi behöver släppa in Gud i våra hjärtan och säga till Honom: ”Välkommen att renovera! Jag vill inte längre vara min egen Herre, utan jag vill följa Dig Gud!” Vi behöver låta Gud vara Herre över våra liv – det är något jag tjatar om ganska mycket på den här bloggen, och det är för att det är så viktigt. Vi behöver även förneka vår egenrättfärdighet och förstå att vi är syndare som är frälsta av Guds nåd, genom tro.
”Ty synden skall inte härska över er, eftersom ni inte är under lagen utan under nåden. Hur är det då? Skall vi synda, eftersom vi inte är under lagen utan under nåden? Nej, inte alls! Vet ni inte att när ni ställer er i någons tjänst för att lyda honom, så är ni tjänare under den som ni lyder, antingen det är synden till död, eller lydnaden till rättfärdighet? (…) Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds tjänare, blir er frukt att ni helgas och till slut får evigt liv.” Romarbrevet 6:14-16, 22
”Så förmanar jag nu er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att ni frambär era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud, er förnuftiga tjänst. Och anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom ert sinnes förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds goda, välbehagliga och fullkomliga vilja.” Romarbrevet 12:1-2
När det står att vi ska förvandlas genom vårt sinnes förnyelse, står det att vi ska låta oss förvandlas. Jag tror att det betyder att vi ska låta Guds Ande göra sitt jobb i oss, och villigt vandra på de vägar Han lär oss.
Vi kan alltså inte prestera oss in i himmelriket. Och inte kan vi göra någon gärning som för oss en millimeter närmre Guds rike, utan vi måste ta emot Guds rike som en gåva från Honom. Försöker vi göra goda gärningar för att komma närmre Gud hamnar vi nog i samma dike som fariséerna hamnade i, nämligen högmods-diket. Däremot ska vi göra de gärningar som hör ljuset till, eftersom vi älskar Gud och vill följa Honom. Men vandra inte i din egen kraft, utan vandra i Anden, som Bibeln säger. Är du inte döpt tror jag även att det är väldigt viktigt att göra. I dopet begraver vi vår gamla människa för att istället börja följa Jesus.
Tro på Jesus och låt Honom vara din Herre, så kommer ditt hjärta att förändras så att du vill göra Guds vilja.
”Ty av nåden är ni frälsta genom tron, och det inte av er själva, Guds gåva är det, inte av gärningar, för att ingen skall berömma sig. Ty vi är hans verk, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett för att vi skall vandra i dem.” Efesierbrevet 2:8-10