Vi som bor i Sverige har än så länge den stora tryggheten att vi får lov att vara kristna utan utsättas för större hot. Det värsta som kan hända oss är nog att vi blir utstötta från våra sociala kretsar eller att folk tycker att vi är konstiga. På många andra håll i världen är det annorlunda. Den som öppet bekänner sin tro på Jesus, riskerar i många länder att straffas med fängelse eller dödsstraff. Att det inte ser ut så i Sverige – ännu – är något vi ska vara tacksamma för! Men det finns en nackdel med att vi har det så tryggt, och det är att vi mycket sällan övas i att få lida för vår tros skull. Det lilla lidandet vi kan komma att få utstå när vi bekänner Jesus öppet, försöker de flesta av oss dessutom att undvika.
Är vi redo?
Den kristna tron ska inte vara en tävling i vem som kan lida mest för Jesu skull, men jag är övertygad om att vi kan behöva fundera över frågan: Är jag redo att lida för Guds skull? Ibland ber jag Gud att Han ska göra mig beredd på att jag en dag kan komma att få lida lika mycket för min tro som många andra trossyskon gör i världen. Det är en bön som ofta tar emot lite att be, eftersom den utmanar mitt svaga mänskliga kött. Men jag finner ett budskap i Bibeln som är uppmuntrande:
”Saliga är de som är förföljda för rättfärdighets skull, för dem hör himmelriket till. Saliga är ni, när människorna hånar och förföljer er och lögnaktigt säger allt ont emot er för min skull. Gläd er och jubla, för er lön är stor i himlen, för så förföljde de profeterna som var före er.” Matteusevangeliet 5:10-12
Gläd er och jubla, för er lön är stor i himlen, säger Jesus. Hur ofta gör vi det när någon fäller en dömande bomb över vår tro? Är det inte mer lockande att tycka synd om sig själv?
Låt oss titta på hur Petrus och de första apostlarna kände efter att ha blivit misshandlade i Stora rådet:
”Och de gick från Stora rådet, glada över att de ansetts värdiga att lida vanära för hans namns skull.” Apostlagärningarna 5:41
De hade inte sin glädje i den här världen, utan i något som betyder mycket mer: Jesus och Hans kommande rike. Tänk om vi kunde få bli så frigjorda från vår vilja att vara den här världen till lags! Så mycket enklare det hade blivit att berätta om Jesus!
Guds kraft kan göra oss redo
Är jag redo att lida för Guds skull? Frågans tyngd tycker jag just nu håller på att öka, inte minst med tanke på sommarens rapporter om IS-dåd i Europa. Om vi en dag kommer få uppleva samma förföljelse i Sverige som kristna får göra i Syrien, är vi då redo för det?
Jag är inte säker på att jag är redo, och därför vill jag be Gud om hjälp att bli det. I vår egen kraft är vi svaga, men Guds kraft kan förändra våra hjärtan både kors och tvärs. När vi förnekar oss själva och lägger våra liv i Guds händer, är jag övertygad om att Gud börjar en process med oss: helgelsen. Vi blir med andra ord allt mer lika Honom. Och när vi blir mer lika Honom, förstår vi bättre att vår glädje endast är fullkomlig i Gud. Och förstår vi det, ja då verkar lidandet för Kristi skull inte längre lika farligt.
Låt oss ödmjuka våra hjärtan, och be om hjälp att glädja oss när vi får lida för vår tros skull. Och låt oss även be för våra förföljda trossyskon, att de ska få styrka, kraft och glädje att härda ut i lidandet. För även om det är en glädje att lida för Guds skull, är det inte lätt att finna den glädjen i lidandets stund. Men den dag då de lidande får komma in i himmelriket, då blir deras lön stor.
