Jag fick i söndags glädjen att lyssna på Stefan Thyberg när han predikade. Han pratade om ett väldigt relevant ämne som kan sammanfattas i tre enkla ord: jag kan inte. Jag är beroende av Gud.
Stefan mejlade mig sina anteckningar till predikan, och jag tänkte dela hans anteckningar här på bloggen. De är mycket värda att läsa, även för dig som inte orkar!
Tre välsignade ord: ”Jag kan inte”.
Vägen mot förvandling till ett rikare liv i Kristus.
”HERREN umgås förtroligt med dem som fruktar honom, sitt förbund gör han känt för dem.” Ps 25:14
I det kristna livet möter vi en hel del välsignade paradoxer, d.v.s. saker som ser ut som motsägelser, men som vid närmare eftertanke inte är det. Vi möter där mysteriet med treenigheten där den ende Helige Guden evigt består av tre personer, fadern, sonen och den helige Ande. Gud är en till sitt väsen och tre personer.
Vi möter paradoxen att vi är samtidigt syndare och rättfärdiga. Vi syndar för att vi är syndare, men genom tron på Jesus räknas vi som rättfärdiga inför Guds ögon. Vi blir genom tron födda på nytt och blir nya skapelser och växer till mot fullkomlig rättfärdighet.
Vad jag bla tänker tala om idag är paradoxen att när du inser att du inte kan, kommer du klara mer. Jag kommer tala om att du ska ge upp din tillit till din egen förmåga att bättra på ditt andliga liv och istället låta orden ”jag kan inte” bli till en välsignelse över ditt liv. Jag menar alltså INTE att du passivt ska sitta i ett hörn och göra ingenting, för Gud har lagt ner många goda egenskaper i våra liv.
Men, när det gäller att klara det kristna livet i egen kraft har vi som människor noll-förmåga, vilket jag kommer beröra här idag.
Jag kommer beröra vikten av att ta tid med Gud här idag; att söka honom och umgås förtroligt med honom. Jag kommer tala om att Gud vill att du ska helgas, dvs. att du ska lägga bort synden i ditt liv och leva för rättfärdigheten genom att bli mer lik Jesus så att Han blir högt ärad och att Han strålar ut genom ditt liv.
En av mina stora passioner är att läsa böcker som förklarar skriften. Jag älskar och söka djupen i bibeln och hitta underbara sanningar. Jag har under timmar kunnat jämföra olika kommentarer över texter i bibeln; då inte minst i studiet av Romarbrevet.
Detta har gett mig en hyffsat bred kunskap om Gud, om man nu kan ha det… men det har inte på något sätt förstärkt min gemenskap med Gud. Kunskap om Gud är bra, men det får aldrig ersätta gemenskap. De måste gå hand i hand för att de ska bli fruktgivande.
Lika lite som du bättrar på din gemenskap med den svenska kungafamiljen genom att bara läsa svensk damtidning kommer din gemenskap med Gud bli bättre genom att bara studera bibeln, lyssna på predikningar och läsa goda kristna böcker. Dessa saker är självklart väldigt bra. Du SKA läsa bibeln. Du SKA lyssna på predikningar och du SKA läsa uppbyggande, kristna böcker, men det får inte stanna där.
Vid sidan av detta måste vi även lära känna Gud genom att umgås med honom. Ps 25:14 säger:
”HERREN umgås förtroligt med dem som fruktar honom, sitt förbund gör han känt för dem.”
Det finns en möjlighet för var och en som tror att umgås förtroligt, dvs i nära gemenskap med Gud. Faktum är att det är helt nödvändighet för att du ska kunna leva som kristen.
Gud vill att du ska leva i nära gemenskap med Honom. Det är vårt mål och vår himmel; att leva i gemenskap med Gud i alla evighet. Den gamle kyrkofadern Augustinus uttryckte det så här:
”Våra hjärtan är oroliga tills det finner sin ro i dig.”
Du kommer vara en orolig själ, fylld av rastlöshet tills du förstått detta att målet med ditt liv är att ha gemenskap med Gud och ha din glädje i honom i alla evighet.
Hur tänker du på himlen? Många tänker på en underbar plats där man får ha det gott i evighet. En plats utan plåga, sjukdom och smärta och det stämmer, bibeln talar om detta, men är det detta som gör himlen till vad det är? Jag vill påstå att alla vill till himlen, kristen eller inte. ALLA, men frågan är om de vill ha Gud där. De flesta vill istället att de själva ska vara den person som hela himlen kretsar runt.
Varför är himlen just… himlen? Är det för gatorna av guld? Är det för att man lever för evigt utan sjukdom och lidande? Nej, himlen är just himlen för att Gud är där. Utan Gud ingen himmel.
Alltings ursprung, hela universums skapare hela skapelsens pulserande väsen har kallat dig och mig till gemenskap med honom. Är det inte fantastiskt? Ofta låter vi det pluttiga skymma sikten för det viktiga. Vi ser rikedom såsom gator av guld, hälsa och liv och låter detta futtiga vara källan för hopp.
Gud vill att vi ska se STÖRRE!!
Han vill att vi ska se honom i hela sitt hela majestät. Han kallar till gemenskap. Han vill umgås förtroligt med dig, och göra sitt förbund känt som texten säger. Han vill, genom förbundet med Jesus, få dig att vibrera av beundran och förvåning. Att Gud kan vara så nådefull att Han offrade det dyraste han har för dig en till synes förlorad syndare är övermåttat underbart. Istället för att ge oss vad vi förtjänar pga av vår synd; evigt helvete och vrede, tog han straffet på sig själv genom Jesus Kristus. Han lät mig; den störste av syndare gå fri.
Detta får mig att längta efter mer av Gud, vänner. Jag vill börja söka honom, lära känna honom, låta mig formas av honom. Jag vill ge mer av min tid till honom.
Men, kanske du undrar? Du har ju redan funnit Gud, ska man då söka en Gud man redan funnit? Ja, det ska vi. Det är här vi möter paradoxen att finna men att samtidigt söka.
Frälsningen är inte slutet utan början på vår kristna resa. Gud vill att du ska fortsätta söka honom. Lika lite som att en man som funnit en flickvän slutar upp att uppsöka henne efter de blivit tillsammans, slutar den kristne söka upp Gud efter man funnit honom. Tvärtom, man söker Gud ännu mer. Samma sak med pojkvännen och flickvännen. Efter att de blivit tillsammans söker de varandra ännu mer, Det är naturligt.
Efter frälsningen finns mer djup att hämta från Gud. Efter frälsningen vill Han att helgelsen ska ta form i ditt liv. Att du ska formas och bli mer och mer lik Jesus din frälsare.
Sanningen är att tecknet på din frälsning är att ett pågående helgelseverk sker inom dig. Rom 8:28 säger:
”Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut. 29 Ty dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild, för att Sonen skulle vara den förstfödde bland många bröder.”
Gud vill att vi ska bli honom lika genom formas till Hans avbild.
Guds beslut är att vi ska bli Jesus lika och det har med Guds ära att göra. Han vill inte bara frälsa dig, Han vill även förvandla dig. Gud vill att Han ska bli ärad genom ditt liv. Detta ska vara den kristnes högsta längtan: Att Jesus ska bli ärad genom att du formas till Hans avbild.
Människan är skapad till Guds avbild, men bilden har dock blivit brutalt skev. Detta vill Gud rätta till i ditt liv genom att göra dig mer lik Jesus. Att vi är skapade till Guds avbild gör oss människor ibland lite högmodiga. Vi kan ibland tro att det är av ett speciellt egenvärde i sig därför vi är Guds avbilder.
Men lika lite som stenen, som formats till en avbild av en känd persons byst i parken, får äran för att vara formad- lika lite får vi äran för att vi är skapade till Guds avbilder. Äran är helt till Gud och när Han får äran genom våra liv, får vi glädjen över att fungera på det sätt som vi är skapade för; att förhärliga Gud genom att formas till Jesu avbild.
Processen mot kristuslikhet ska vara den kristnes driv genom hela livet. Vi vet dock att vi lever i tidsåldern ”redan nu men ännu inte”. Vi kämpar fortfarande med synd fram till uppståndelsen, men drivet att bli mer lik Jesus ska finnas där.
I denna kamp finns en fälla man som kristen kan hamna i. Det finns risk att vi hamnar i krampaktig lagiskhet där betoningen tenderar bli att göra rätt i egen kraft istället för att göra rätt i kraften av den helige Ande. Fokus kommer då bli att låta vår egen förmåga fixa till våra liv.
Hur ska vi då gå till väga för att undvika lagiskheten på vår väg mot mer kristuslikhet?
Du ska söka Gud förtroligt oavsett svagheter i ditt liv. Du ska söka honom om ledning och kraft i ditt liv för när du gör det förklarar du för dig själv och för Gud att du inte klarar dig själv. Bön är att lägga egen förmåga åt sidan och göra sig beroende. Bön är att lägga bort själviskhet för ett bönlöst liv är ett själviskt liv. Det blir ett liv där du ska fixa till ditt liv genom dina egna själviska metoder. ”Jag kan allena” blir då din melodi isf. Gud kan allena.
Gud vill förvandla oss och använda oss, men då måste vi göra upp med vår själviskhet. Vi håller på med ett omöjligt uppdrag här. Ett uppdrag som går ut på att förvandla hårdnackade syndare som dig och mig till kristuslikhet och att förmedla himlen till Jorden genom evangelium till en förlorad värld. Hur ska du kunna klara det själv? Det kan du inte, men Gud umgås förtroligt med dem som fruktar honom. De som förstår sitt beroende av Gud kommer Han att använda varför han alltid använder omvända syndare.
En medveten syndare förstår sitt beroende av Gud. Han förstår att utan Guds nåd finns ingen chans i världen att klarar det Gud vill.
-Men säger du. Jag klarar inte ens av att be Stefan.
Ja, så kan det vara. Och desto mer vi kämpar och försöker göra det kristna livet i egen kraft, desto mer inser vi att detta uppdrag blir ett enda brutalt ”MISSION IMPOSSIBLE”!
När jag var ung och dum trodde jag mig klara detta genom andliga övningar i egen kraft. Jag har blivit lite visare med åren (det tog mig ca 20 år) och inser nu att jag inte kan detta. Jag kan inte i mig själv bli mer lik Jesus; ändå kräver Gud av dig att du ska bli mer lik Jesus, att du ska tänka och tala i enlighet med Guds vilja, men… Gud kräver inte att du ska klara detta själv.
Gud kräver att du ska bli mer lik Jesus, men Han kräver aldrig att du ska klara det själv.
Han vill ge kraft och resurser till dig att klara det. Gud ger nåd, inte bara att frälsa utan även till att bevara, fostra och förädla. Det innebär nåd från början till slut.
Låt oss titta på dessa resurser:
”Nej, detta är det förbund som jag efter denna tid skall sluta med Israels hus, säger HERREN: Jag skall lägga min lag i deras inre och skriva den i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud och de skall vara mitt folk.” Jer 31:33
Jag skall lägga… De skall vara…
”Jag skall låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem” Hes 36:27
Vi har även hela Ps 23 att luta oss mot.
”HERREN är min herde, mig skall intet fattas. 2 Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. Han vederkvicker min själ, han leder mig på rätta vägar för sitt namns skull. 4 Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig. Din käpp och stav de tröstar mig.
5 Du dukar för mig ett bord i mina ovänners åsyn. Du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över. 6 Idel godhet och nåd skall följa mig i alla mina livsdagar, och jag skall bo i HERRENS hus evinnerligen.
Som ni ser handlar det inte om dig och mig utan att HAN skall göra det. Det enda vi ska göra är att kapitulera och ge oss själva till honom- ge vår fulla vilja i Hans händer och hans ska forma den. Det innebär att du måste sätta din tro till Honom; lita på att han vet bättre och vill ditt bästa även om det leder genom dödsskuggans dal. Även om det innebär att du förlorar trygghet och att du måste ge upp synden som du älskar och har byggt ditt liv omkring.
Om vi tillåter, så utför Han. Om lägger ned våra ambitioner på att klara detta själva tar Gud över och utför det genom hans nåd i våra liv. Vi utför inte i oss själva, vi bara längtar mot målet och låter Gud operera.
Som jag hoppas att ni förstår innebär det kristna livet ett fullkomligt beroende av Guds nåd. Vi kan inte, men Gud kan. Nåden är det första och det sista som håller våra liv nära Gud, som fostrar oss och förvandlar oss.
Därför går vi på bön, vänner. För att vi är i ett enormt behov av Gud och Hans nåd. För att ge våra ”jag kan inte” och byta det mot ”Gud förmår fullborda det han påbörjat”.
Det sker genom bön vilket innebär att ha gemenskap med Gud. Det sker genom att umgås förtroligt med Gud. Jesus visste vad det innebar att vara beroende av Gud då han värdesatte bön högt över allt. Bön är att erkänna beroende, det är att säga ”jag kan inte” och tillåta Gud operera i mitt ställe.
Om vi lägger våra liv helt i Guds hand skall Han förvandla oss. Det står i Rom 12:2 att vi inte ska anpassa oss utan LÅTA OSS FÖRVANDLAS! Mao tillåt Gud att förnya ditt sinne. Kämpa inte själv. Gud ska med den helige Ande ge oss allt vad vi behöver för att bli mer lika Jesus.
Vår Gud är så god att han inte lämnade oss ensamma efter frälsningen. Vi har fått en hjälpare Den helige Ande. Be om kraft och du ska få det.
Vill du bli mer lik Jesus så lyssna till Psaltarens ord i kap 25:14
”HERREN umgås förtroligt med dem som fruktar honom, sitt förbund gör han känt för dem.”
Gud vill umgås förtroligt med dig och den man umgås med blir man lik. Han vill rusta dig till allt gott verk, Han vill göra dig mer lik Jesus, men du måste inse att du är ingenting i dig själv. Du kan inte själv, och varje gång du säger ”jag kan inte” är en möjlighet för Gud att verka. ”Jag kan inte” är de ord på vilka hela ditt beroende av Gud vilar. Det är dessa ord som får dig att sträcka din hand mot Jesus.
Det är dessa ord som får dig att stänga in dig i din kammare och förtroligt, likt ett barn, söka nåd och hjälp från vår Far. Det är dessa ord som gör att Gud kan inleda förvandlingen i ditt liv. Det är dessa ord som får dig att släppa din högt älskade synd som du byggt hela ditt liv omkring. För orden ”JAG KAN INTE” får dig att lyfta blicken från dig själv och se Guds storhet; för när du inser att du inte kan…
Då finns det en som kan NÄMLIGEN GUD!!.
Vi ber!
(Bibelöversättningen som användes här var Svenska Folkbibeln ’98)
