”En psalm av David. HERREN är min herde, mig skall intet fattas.” Psaltaren 23:1
Om var man och kvinna skulle förstå den här versen och på allvar ta den till sig, skulle vår värld se ut på ett helt annat sätt än den gör idag. Att förstå denna vers är en stor nyckel till förtröstan på Gud. Det är en vers som du kan vila och finna enorm styrka och tröst i.
Mig skall intet fattas
Jag hade länge problem med att förstå mig på denna första vers av Psalm 23. Även om jag tyckte att den var fin och trösterik så kändes det alltid som om den inte riktigt var sann. Det kan ju fattas en kristen människa mycket, tänkte jag. När jag kollar på mitt eget liv, känner jag förvisso att jag fått stor välsignelse från Gud, men jag kan inte låta bli att känna att det fattas mig flera saker.
Är denna vers då ett löfte att jag i framtiden kommer att få allt som jag tycker mig sakna?
Nej, till slut förstod jag den stora innebörden av detta ord: Det fattas mig ingenting, eftersom Herren är min herde. Att Gud är min herde, är allt jag behöver. Vilken vila vi skulle finna ifall vi bara på allvar kunde förstå detta! Att tillhöra Gud är allt som behövs. Det fattas mig ingenting när jag går med Herren.
Vi människor, och inte minst vi svenskar, är experter på att tycka att det fattas oss både det ena och det andra. Ett härligt äktenskap, ett givande arbete med bra betalt, en solsemester till sommaren, den där nya bilen, en bra utbildning, ett A i Matematik 4c, ett vackert utseende, nya kläder… Ändå är sanningen enkel: Endast ett är nödvändigt, och det är att Herren är din herde.
Inte så att det är något fel i att till exempel vilja ha ett A i Matematik eller ett givande arbete, utan tvärt om är det naturligtvis eftersträvansvärda ting. Jesus säger att vi ska lägga fram våra hjärtans önskningar till Gud, för att vår glädje ska bli fullkomlig. Men låt inte felaktiga begär växa inom dig, de är bara ute efter att ta den fullkomliga glädjen ifrån dig!
Jag vågar tro att det inte bara är jag som känner mig träffad av detta bibelord:
”Och den som tar emot det sådda bland törnbuskarna är den som hör ordet, men där omsorg för denna världen och rikedomens lockelser kväver ordet, och han blir utan frukt.” Matteusevangeliet 13:22
Begäret rånar oss på glädje
Begäret är vår kulturs största fiende mot Gudsfruktan. Vi vill ha! Och om Gud inte vill ge oss det vi begär, vill vi inte ha Gud. Vissa kyrkor har försökt lösa detta problem genom att snickra om evangeliet till att passa våra begär: Om du tror på Gud ska du få välstånd och rikedom! Men det har Gud aldrig lovat oss, tack och lov.
David skriver lite senare i samma psalm: ”Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig.” Till och med när vi befinner oss i vårt livs mörkaste prövning, har vi inget att frukta när vi går med Herren. Varför? Jo, för att Gud är med oss. Guds närvaro i våra liv är allt som är nödvändigt. Och ofta känner vi inte att Gud är nära oss, men när vi låter Herren vara vår herde, kan vi lita på att Gud faktiskt är nära oss, hur långt bort det än känns som att Gud.
Guds löften
Nu tror jag ändå att Psalm 23 innebär en materiell trygghet för oss. Gud har lovat oss, att när vi söker hans rike först, ska Gud ge oss den mat, dryck och de kläder vi behöver. Återigen: När Herren är vår Herde, fattas det oss ingenting!
”Därför ska ni inte vara bekymrade och säga: Vad ska vi äta? eller: Vad ska vi dricka? eller: Vad ska vi klä oss med? Efter allt detta söker ju hedningarna, men er himmelske Fader vet att ni behöver allt detta. Men sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt detta också.” Matteusevangeliet 6:31-33
