Ibland behöver vi stanna upp och fundera över vilken plats Gud har i våra liv. Har han den plats som Han borde ha, eller finns det avgudar som har tagit den platsen? Om du vill ha svar på frågan, är en bra idé att kolla på var du har din glädje, frid och tacksamhet. Vad är det primärt som gör dig glad, fridfull och tacksam? Är det Gud eller är det världen? Det är förstås inget fel i att vara glad, fridfull eller tacksam för andra saker än Gud, men jag tror att vi alla kan behöva ta en titt på oss själva och se efter om Gud har rätt plats i våra hjärtan.
Glädje
Det är lätt att låta andra saker än Gud vara gud i våra liv, eller rättare sagt avgud. En predikant uttryckte det ungefär såhär: Det som är din glädje, är det som råder över dig. Och det ligger mycket i det. Har du till exempel din glädje i flaskan, dvs. alkoholhaltig dryck, så dröjer det inte länge förrän flaskan börjar råda över ditt liv. Tyvärr gäller detta även saker som i grund och botten är bra. Låt oss ta exemplet musik. Jag är själv musiker och har en brinnande passion för musik! Det är inget fel i det, utan det är tvärt om något bra. Men om jag låter musiken vara det som i första hand får mig att vilja vakna på morgonen, så dröjer det inte länge förrän den börjar råda över mig. Istället ska det vara Gud som får mig att vilja vakna på morgonen; det borde vara Han som är min stora glädje.
”Samla er inte skatter på jorden, där mal och rost fördärvar, och där tjuvar bryter sig in och stjäl, utan samla er skatter i himlen, där varken mal eller rost fördärvar, och där tjuvar inte bryter sig in och stjäl. För där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara.” Matteusevangeliet 6:19-21
Vi behöver låta Gud vara vår skatt! Han är den skatten som står fast kvar när alla andra blåst bort.
Frid
Samma sak gäller vår frid. Om vi vill bygga en stadig frid är det Gud vi ska förtrösta på, inte världen. Världen är opålitlig och friden som den har att erbjuda är kortvarig. Men om vi förtröstar på Gud och vet att vi kan vara trygga i att Han är vår Gud, får vi en frid som inte rasar samman vad som än händer. Är inte det häftigt? Med det sagt är det givetvis inget fel i att exempelvis finna trygghet i sin man eller hustru, men Gud måste få vara den grund på vilken vi bygger resten av huset.
”Endast i Gud har du din ro, min själ, ty från honom kommer mitt hopp. Endast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall inte vackla. Hos Gud är min frälsning och min ära, min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud. Förtrösta alltid på honom, du folk, utgjut era hjärtan för honom. Gud är vår tillflykt. Sela.” Psaltaren 62:6-9 (Svenska Folkbibeln ’98)
Tacksamhet
Och tacksamheten då? Jo, den växer ju mer vi lär känna Gud. För ju mer vi lär känna vår Skapare, desto mer kommer vi förstå hur mycket vi har att vara tacksamma för. Frälsningen är väl det största exemplet på vad vi har att vara tacksamma för. Under hela jordens historia (nåja, nästan hela) så har det funnits mängder med elände som människan har kunnat bekymra sig över. Idag är det precis likadant, även om Sverige materiellt sätt har det mycket lättare än många andra länder. Ändå har det alltid funnits något att vara ofattbart tacksam för: Gud. Gud har alltid funnits där, och det är sannerligen något att vara tacksam för.
Nu säger du kanske att det inte alltid är så lätt att vara glad, fridfull och tacksam. Det stämmer, det är verkligen inte alltid lätt. Men när vi låter Gud ha rätt plats i våra liv, så tror jag att glädjen, friden och tacksamheten blir en frukt som kommer naturligt av det. Det tjänar ingenting till att försöka pressa fram glädje, fridfullhet eller tacksamhet – det kan få den motsatta effekten att du blir mindre glad eller fridfull. Ge istället ditt liv till Gud och låt Honom göra grovjobbet, för vi är kallade att leva som barn i Hans öppna famn.
”Då kallade Jesus fram ett litet barn till sig och ställde det mitt ibland dem och sa: Sannerligen säger jag er: Om ni inte omvänder er och blir som små barn, ska ni inte komma in i himmelriket.” Matteusevangeliet 18:2-3
”Men Andens frukt är kärlek, glädje, frid, tålamod, mildhet, godhet, tro, saktmodighet, självbehärskning.” Galaterbrevet 5:22-23
