”Jag höjer min röst och ropar till HERREN, jag höjer min röst och ber till HERREN. Jag utgjuter mitt bekymmer inför honom och talar med honom om min nöd. När min ande tynar bort i mig, är du den som känner min stig. På den väg jag skall gå, har de lagt ut snaror för mig.” Psaltaren 142:2-4
Ovanstående bibelord är en psalm skriven av kung David. Om du läser Psaltaren i Bibeln, kommer du ganska snart att inse att David inte alls blygdes att dela sina bekymmer med Gud. Många av de psalmer som finns i Psaltaren är så kallade klagopsalmer; psalmer där psalmisten klagar inför Gud över det elände som drabbat honom.
Våga dela din nöd
Kanske är det så att många av oss kristna behöver bli bättre på att dela våra bekymmer med Gud. Gud vill ju hjälpa oss, leda oss rätt och befria oss från våra bekymmer. Och det är från Honom vi ska hämta vår styrka. På samma sätt som en bra pappa vill hjälpa sina barn när de mår dåligt, vill också Gud hjälpa sina barn när de mår dåligt. Logiskt? Guds kärlek är dock duktigt mycket större än våra jordiska pappors kärlek, så tänk då hur mycket Han älskar dig och vill hjälpa dig!
Jag tillhör inte dem som tror att vi ska gå runt och vara arga på Gud när tillfälle ges. Nej, vi ska ha stor respekt för Honom som är vår Konung. Men om du är arg på Gud, så är det väl lika bra att du säger det till Honom, så att Han kan ta bort den ilskan från dig? Med andra ord behöver vi vara ärliga inför Gud och säga det vi känner, till Honom. Det är viktigare att vara ärlig inför Gud än att vara ‘perfekt’ inför Gud. Mitt i din svaghet kan Gud ge dig kraft och stöd och göra underverk med ditt hjärta, så att dina världsliga bekymmer flyr all världens väg!
”Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat, och ni skall finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt.” Matteusevangeliet 11:29-30
