10 Guds budord: Bud 5

”Du skall inte dräpa.” Andra Moseboken 20:13

Det femte budordet är mycket enkelt: du ska inte ta livet av någon annan människa. Jag tror inte att det är mycket krångligare än så.

Man skulle dock kunna fråga sig hur det blir när liv ställs mot liv. Får jag döda en människa om den personen hotar mitt eget eller andras liv? Det är en mycket krånglig fråga som jag ogärna går in på, då jag själv känner mig ganska osäker på hur jag borde resonera. Men ett bibelställe som jag tycker är relevant att nämna i sammanhanget är:

”…så gör min glädje fullkomlig, genom att ni har samma tankesätt, samma kärlek och sinnelag i full enighet. Låt inget ske av stridslystnad eller begär efter fåfänglig ära, utan i ödmjukhet anse andra för mer än er själva. Se inte var och en på sitt eget bästa, utan var och en också på andras bästa. Var så till sinnes som Kristus Jesus var,…” Filipperbrevet 2:3-5

Abort?
Sedan finns det en till fråga angående budet ”Du skall inte mörda.” som jag vill ta upp, och det är abortfrågan. Det vill säga: Om det inte är okej att ha ihjäl någon, är det då okej att göra abort? Förutom det femte budordet som utgångspunkt vill jag även lyfta fram följande bibelställe:

”Du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i moderlivet. Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Ja, underbara är dina verk, min själ vet det så väl. Benen i min kropp var ej osynliga för dig, när jag formades i det fördolda, när jag bildades i jordens djup. Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster.” Psalm 139:13-16 (Svenska Folkbibeln 1998)

Vad säger det här oss? Till att börja med vill jag nu säga att jag inte är ute efter att döma någon, och inte heller efter att trampa någon på tårna. Men, den här versen i Bibeln är viktig, och den säger oss någonting: att Gud ser oss redan innan vi är födda. Redan när vi är ett foster, älskar Gud oss.

Och vad innebär det då? Jo, det innebär att ”det där lilla fostret” räknas som ett liv med ett värde! Vi kan inte på något sätt förbise ett fosters människovärde, som Gud har givit det. En människa får alltså inte sitt människovärde sekunden efter det att hon blivit född, utan med en gång när hon blir till.

Då hoppas jag att ni förstår allvaret i abort. Det är inte ”bara ett litet foster” som dödas, utan ett helt liv. Om vi nu vet att ett foster är ett riktigt liv, med ett människovärde, som Gud älskar, kan vi då fortfarande försvara abort? Nej, det kan vi inte. Det är då inte längre särskilt relevant att ta upp frågor som ”kvinnans rätt till sin egen kropp”. En människas liv måste gå före sådanna frågor. Och bara för att man resonerar på det här sättet betyder det inte att man är en kvinnoförtryckare, eller kvinnohatare!

Men Gud vare tack som förlåter oss våra missgärningar, när vi kommer till honom med ett ödmjukt hjärta. Jag är alltså inte ute efter att ”sätta dit” någon som har gjort abort, eller liknande. Jag är ute efter att kalla människor till att leva ett rättfärdigt liv, där abort förhoppningsvis inte ens är ett alternativ.